Det var skönt att träffa kuratorn, det känns som man är inne i svängen igen på ngt underligt vis. Man vet att man inte försvinner i ngn pappershög för man kan alltid ringa till henne om man har funderingar på ngt.
Läkarbesöket gav inte så mycket, det började med att A fick panik som vanligt så fort han skulle lyssna på hjärtat. Beslut togs att ge henne lugnande, som man dock inte fick ta så länge hon var uppjagad för då kunde man snetända. Så jag fick springa runt i korridoren och försöka lugna henne och samtidigt lura i henne lugnande. Tillslut gick de och inom loppet av ett par minuter var hon lugn och svävade på små moln, allt var kul och hon tog allt med ett leende. (Därav den ngt groggy blicken på korten)
Ultraljudet gick bra, de visade inga förändringar vilket är bra, dom gjorde också en röntgen och de såg också bra ut.
Kanon för henne, så länge allt ser bra ut väntar man med att operera. Man vill att hon blir så stor som möjligt då hennes hål sitter så långt ner i hjärtat att det är svårt att komma åt och risken att skada ngt är större ju mindre hon är. ( Gör man de finns en risk att hon får pacemaker och de vill vi gärna slippa).
Nu har vi ingen aning om när operationen blir, nu sa dom i vår, sommar, höst.....hur tolkar men det?
Vet att det är Alicia som styr när det blir men man önskar ju att man kunde få ett senast svar så man slapp denna ovishet. Men men.... vårt hjärtliga kaos fortsätter.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar