tisdag 21 februari 2012

Securitas och plastsvanar ...

Så är man tillbaka till verkligheten och vardagen.
Det var fantastiskt kul och gav massor med energi att bara få vara lite med vännerna...dessutom att få sova , helt galet, har glömt hur det känns.
Vi åkte två bilar mot Stockholm, en tjej och kill bil, det gav oss lite tid att bara snacka lite skit, de var kanon trevligt.
Får alltid lite svettiga händer när jag närmar mig Stockholm, så även denna gången, det är ngt med hela stan, stressen och alla människor...inget för mig, jag har insett att jag är en småstads tjej även om jag är född och uppvuxen i Stockholm.
När vi så kom fram (före killarna trotts att dom legat före oss hela vägen) fick vi höra att spelningen vi skulle på blivit inställd, självklart skulle dom ha någon annan som spelade i stället så vi blev lättade.
Tog en sväng på stan , trodde vi skulle kunna hitta ngt snyggt till kvällen men inte, de var så fula kläder =(

Vi bestämde oss för  att äta på hotellet som låg granne med stället vi skulle till...super.
Efter maten bestämde vi oss för att ses på vårat rum och ta en drink och snacka lite skit innan vi skulle gå ut.
Vill förtydliga att vi är alla skötsamma småbarns föräldrar som inte beter oss illa ändå inträffar de som jag aldrig trodde skulle hända mig, ca 21,20 knackar det på dörren och en "granne" står där och klagar på volymen, trodde de var ett skämt men självklart bad vi alla om ursäkt och sänkte oss, dock var vi inte högljudda innan men vad gör man inte för att glädja andra. Dom om min förvåning då 10min senare de knackar igen, denna gången står en vakt från Securitas där och säger att dom fått klagomål. Han tyckte själv att det var förargligt då han stått utanför och lyssnat innan han knackade och knappt inte hört oss men han gjorde ju bara sitt jobb.
Blev minst sagt chockad, herre gud ska man visska på hotell...eller? Det slutade med att vi bytte till Bella och Robins rum och då upphörde klagomålen.
Kan inte vara lätt att vara en så sur och bitter människa....

Kvällen och natten blev kanon, mycket dans och många skratt.
Vid frukosten undrade Johan vem som hängt upp svanen utanför hans dörr...
Någon hade med hjälp av tape och snöre hängt upp en pipleksak i form av en svan utanför dörren så när han kom på natten gick han rakt in i den.
Det roliga är att de INTE var någon av oss.
Alla var super nöjda med kvällen och natten och sugna på att göra de igen...får se när det blir =)

Innan vi åkte hem stannade vi på pappas grav, kändes kanon skönt att vara där, tände lite ljus och lämnade en chokladbit.

Tusen tack till barnens farmor som var hemma med en sjuk Johannes och en trottsig Alicia. Utan hennes hjälp hade jag inte kunnat åka.
Det betyder massor för mig att jag fick komma iväg lite med kompisarna och få vara mig själv för en kväll utan barn 24h/ dygn.
Det gav mig ny energi och jag kände att jag fortfarande har mitt jag kvar, även om jag ibland tror att jag tappat de på vägen.
Är fortfarande en partyglad tjej som älskar att dansa...vem kunde tro de ;)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar